MILJÖ

Det sägs att betongen genom användningen av cement inte är så miljövänligt, vilket inte stämmer!

Cement framställs huvudsakligen av kalksten där man bränner ur lagrad koldioxid under en snabb process på kort tid. När man sedan blandar cementen med ballast och vatten skapas betong. Betongen har olika täthet beroende på samansättningen i betongen, hur relationen vatten och cement är blandat, vatten cement tal, VCT. Tätare betong, lägre VCT, ger längre livslängd för betongen.

Med tiden återgår den urbrända koldioxiden tillbaka till betongen. En process som heter Karbonatisering.

Karbonatisering innebär att koldioxid från luften reagerar med kalciumhydroxid i härdad betong.

Detta sätter livslängden för betongen och kan vara av nackdel för dagens armerade konstruktioner då karbonatiseringen sänker pH-värdet och kan få armeringen att korrodera.

Betong klassas in i 3 livslängder

L20 ( Livslängd minst 20 år )

L50 ( Livslängd minst 50 år )

L100 ( Livslängd minst 100 år )

Livslängden baseras på VCT och täckskikt. Täckskikt är det avstånd armeringen har till betongens utsida.

En oarmerad betong har således oändlig livslängd i gynnsamma miljöer, vilket Romarna har bevis på!

BPV sätter miljön som en viktig del i produktionen och strävar efter att med minimal miljöpåverkan driva bolaget i rätt riktning. Vi använder oss av miljösmarta tillsatsmedel och miljöoljor för betong.

Vi ser till att aldrig få en restbetong att bli obrukbar. Normalt tas en tippavgift ut från betongstationen som levererat betongen när kunden får restbetong som måste kasseras. Med våra Legoformar ser vi till att restbetongen återanvänds till nyproducerade byggklossar för murar, barriärer eller invallningskonstruktioner

Vi bygger ett eget slutet kretslopp för spillvattnet från betongtillverkning och dess rengöring. Slamvatten spolas till en damm. Slamvattnet som blir efter rengöring sedimenteras och skiktas varpå det återanvänds till processen, vilket ger ett minusresultat på vattensvinnet som annars skulle vara mycket högt. När slammet faller till botten, och blir ett överskott pumpas allt vatten upp till en tank för mellanlagring. Slammet tas upp och kan sedan återanvändas till jordbruksmark där annars kalkning görs för jordförbättring.